Kina

Multi tool use
Kina (tradisjonell kinesisk skrift 中國, forenkla kinesisk 中国;, pinyin Zhōngguó, Wade-Giles Chung-kuo) er eit land i Aust-Asia som frå 1949 i røynda er delt i to. Folkerepublikken Kina (med hovudstad i Beijing) (eller Peking) omfattar alle fastlandsprovinsane. Republikken Kina (med hovudstad Taipei) styrer berre over provinsen og øya Taiwan (Formosa) og nokre små øyar i provinsen Fujian. Styremaktene i båe republikkane gjer krav på å vera styresmakt i heile Kina. Republikken Kina sin offisielle hovudstad er Nanjing (eller Nanking) som ligg i fastlands-Kina.
Kina er ofte rekna som den eldste framleis eksisterande sivilisasjonen. Historia til landet vert kjenneteikna av ymse delingar og samanslåingar mellom skiftande periodar av fred og krig, og valdelege maktskifte. Makta låg gjerne i hovudsak hjå den kinesiske keisaren. Den røynlege makta kunne liggja hjå mektige embetsmenn og regionale krigsherrar. Kina sitt landområde har variert gjennom historia. Særleg frå 600-talet til og med 1300-talet, kunne Kina reknast som den mest avanserte sivilisasjonen i verda. Frå 1800-talet til ut på 1900-talet var landet for svakt til å slå attende europeisk kolonialisme og japansk invasjon. Samstundes var det interne konfliktar i landet. Kommunistsigeren i den kinesiske borgarkrigen etablerte Folkerepublikken Kina på fastlandet, medan Republikken Kina si regjering heldt fram med å kontrollera Taiwan og nokre mindre øyar i Austkinahavet.
Kina har eit folketal på over ein milliard og utgjer ein femdel av menneska på jorda. Fleirtalet er han-kinesarar. Viktige minoritetar inkluderer mandsjuarar. Det kinesiske språket er inndelt i ei rad variasjonar. Beijiingdialekten vert nytta som utgangspunkt for standardkinesisk.
Sjå òg |
Belte og veg-initiativet (OBOR)
Bakgrunnsstoff |

Wikimedia Commons har multimedia som gjeld:
Kina
Aust-Asia
|
Japan | Kina | Russland | Nord-Korea | Sør-Korea | Taiwan
|
Sentral-Asia
|
Aserbajdsjan | Kasakhstan | Kirgisistan | Turkmenistan | Usbekistan | Tadsjikistan | Delar av Russland | Delar av Kina (Xinjiang)
|
Autoritetsdata |
- Store Norske leksikon
- VIAF
- NDL
|
|
k6h67JXq75LSa 9UJNy,m EdtCaLjWg6j53omRtMZXaMdUSkKC2I U pKUN VfIz
Popular posts from this blog
Öömrang ArtiikelKultuurIidj an drankHoonwerk ualhuuchsjiiskualgermaanskurnweederkwegelssees Wikiquote: Bruad (function()var node=document.getElementById("mw-dismissablenotice-anonplace");if(node)node.outerHTML="u003Cdiv class="mw-dismissable-notice"u003Eu003Cdiv class="mw-dismissable-notice-close"u003E[u003Ca tabindex="0" role="button"u003EFersteegu003C/au003E]u003C/divu003Eu003Cdiv class="mw-dismissable-notice-body"u003Eu003Cdiv id="localNotice" lang="frr" dir="ltr"u003Eu003Cdiv id="sitenotice"u003Enu003Ccenteru003Enu003Ctable class="rahmenfarbe4" style="border-style: solid; border-width: thin; width: 70%;"u003Ennu003Ctbodyu003Eu003Ctru003Enu003Ctd style="text-align:center;"u003Eu003Ca href="/wiki/Datei:Nordfriesischeflagge.svg" class="image"u003Eu003Cimg alt="Nordfriesischeflagge.svg" src="//upload.wikimedia.or...
FæreyjarHestar færeyskahjaltlandshestinumíslenski hesturinnBretlandskolanámumenskuWikipediafæreyskuWikipediaRossið - síða um færeyska hrossið á færeysku Færeyskur hestur Úr Wikipediu, frjálsa alfræðiritinu Jump to navigation Jump to search Rani og Grani. Grani í vetrarfeldi. Færeyski hesturinn (færeyska: Føroyska rossið ) er hestur sem hefur lifað í Færeyjum í hundruði ára. Hann er smágerður, 120-132 cm á hæð, og helst skyldur hjaltlandshestinum. Hlutverk hans var að draga vagna og plóg og bera klyfjar. Hann hefur fjórar gangtegundir eins og íslenski hesturinn (þar með talið tölt) og er með fjölda litaafbrigði. Nú til dags er hann notaður til frístunda. Í lok 19. aldar voru til um 800 hross. Mö...
4
In English-language papers, I often see "dc" (as in direct current) in lowercase, but "RF" (as in radio frequency) in uppercase. For example, this paper includes both usages at the bottom of page 618: This means that the ac (RF) waveform applied to [...] Some more papers using "dc". http://instructor.physics.lsa.umich.edu/adv-labs/Mass_Spectrometer/MassSpecQMS.pdf http://www.vacuumcursus.nl/casussen/jcequad.pdf http://ir.gig.ac.cn:8080/bitstream/344008/13774/1/08018.pdf Oddly, this one uses lowercase "dc" and "rf": http://www.stanford.edu/group/Zarelab/publinks/798.pdf Where does this convention stem from?
capitalization
share |...