Seinbarokken

Multi tool use

Fasaden til Laterankyrkja er i seinbarokk stil.
Seinbarokken var ein stilart innan kunsthistoria som fann stad i overgangen frå barokken til rokokko og nyklassisisme, frå slutten av 1600-talet til 1700-talet. Det er glidande overgangar mellom barokk, seinbarokk og det som kom etter, og stilen fann stad til ulike tider på ulike stader.
Arkitektur |
Seinbarokk byggekunst er tørrare og mindre dramatisk enn tidlegare barokk. Alessandro Galilei (1691-1737) var ein viktig seinbarokk arkitekt i Italia, som mellom anna stod for utsmykking av Laterankyrkja i Roma. Franske Claude Perrault (1613-1688) var viktig for fransk seinbarokk gjennom fullføringa av Louvre. Byane i Val di Noto på Sicilia, som blei gjenoppbygde etter eit jordskjelv i 1693, er innskrivne på verdsarvlista som døme på seinbarokk byggekunst. I Noreg er Sør-Fron kyrkje døme på eit bygg i seinbarokk stil. Stiftsgården i Trondheim er også frå denne tida, med element som kan kallast barokke og andre som kan kallast rokokko.
Bakgrunnsstoff |
- Seinbarokk mote: Barokk og merkantilisme 1620 -1715 ved skolenettet.no
- Seinbarokk musikk: Skille mellom barokk og wienerklassisisme. Camilla Hambro 1997/2002 ved uio.no

Denne kunstartikkelen er ei
spire. Du kan hjelpe Nynorsk Wikipedia gjennom å
utvide han.
k 4QH9d2OvcvN,P,rTq0 4D X8Hq8WcCla49qqsMSr1jfZ yS n1GQt ptXJRktKyZImcrC,gOuqzbQuLqT49A n9
Popular posts from this blog
Öömrang ArtiikelKultuurIidj an drankHoonwerk ualhuuchsjiiskualgermaanskurnweederkwegelssees Wikiquote: Bruad (function()var node=document.getElementById("mw-dismissablenotice-anonplace");if(node)node.outerHTML="u003Cdiv class="mw-dismissable-notice"u003Eu003Cdiv class="mw-dismissable-notice-close"u003E[u003Ca tabindex="0" role="button"u003EFersteegu003C/au003E]u003C/divu003Eu003Cdiv class="mw-dismissable-notice-body"u003Eu003Cdiv id="localNotice" lang="frr" dir="ltr"u003Eu003Cdiv id="sitenotice"u003Enu003Ccenteru003Enu003Ctable class="rahmenfarbe4" style="border-style: solid; border-width: thin; width: 70%;"u003Ennu003Ctbodyu003Eu003Ctru003Enu003Ctd style="text-align:center;"u003Eu003Ca href="/wiki/Datei:Nordfriesischeflagge.svg" class="image"u003Eu003Cimg alt="Nordfriesischeflagge.svg" src="//upload.wikimedia.or...
FæreyjarHestar færeyskahjaltlandshestinumíslenski hesturinnBretlandskolanámumenskuWikipediafæreyskuWikipediaRossið - síða um færeyska hrossið á færeysku Færeyskur hestur Úr Wikipediu, frjálsa alfræðiritinu Jump to navigation Jump to search Rani og Grani. Grani í vetrarfeldi. Færeyski hesturinn (færeyska: Føroyska rossið ) er hestur sem hefur lifað í Færeyjum í hundruði ára. Hann er smágerður, 120-132 cm á hæð, og helst skyldur hjaltlandshestinum. Hlutverk hans var að draga vagna og plóg og bera klyfjar. Hann hefur fjórar gangtegundir eins og íslenski hesturinn (þar með talið tölt) og er með fjölda litaafbrigði. Nú til dags er hann notaður til frístunda. Í lok 19. aldar voru til um 800 hross. Mö...
Pečivo hovorověpotravinámpečenímpařenímsmaženímtěstamoukyvodyjedlá sůlkvásekkvasnicekořeníkmínsezammáklovci a sběračipitagyrosemGótštinaněmčinaFinštinaestonštinaruštinapolštinagermánských jazykůněmeckynizozemskyšvédskydánskylatinsky12. stoletítěstapšeničnépecilepkupšeničnéžitnéječmennékukuřičnéovesné[1][2]symbolickénáboženstvíchpitamaceskváskupšeničnéžitnéEvropěkváskemFermentacísacharidůcukrukvasinkyoxid uhličitýpekárenkypřícího prášku do pečivasamokynoucí moukypodmáslíjedlou sodukvalityenzymypřídatné látkyžitnénařízení Evropské komise o regulaci karcinogenníh...