Moksjamordvinsk

Multi tool use
Moksja (мокшень кяль, mokšen̓ käl̓, uttalt [ˡmɔkʃenʲ kælʲ])
|
Klassifisering:
|
uralsk
|
Klassifisering:
|
finsk-ugrisk volgafinsk mordvinsk
|
Bruk
|
Tala i:
|
Russland
|
Moksjatalande i alt:
|
ca. 297 000[1]
|
Språkkodar
|
ISO 639-2:
|
mdf
|
ISO 639-3:
|
mdf
|
Moksjamordvinsk eller moksja (мокшень кяль) er eit finsk-ugrisk språk som høyre til den volgafinske greina.[2] Det blir tala av rundt 300 000 personar[1] i den autonome republikken Mordovia i Russland, der det er offisielt språk. Språket er nært i slekt med erzia, men dei to språka er ikkje gjensidig forståelege.
Språket har tidlegare vore rekna som ein dialekt av mordvinsk. Det blir skrive med det vanlege russiske alfabetet.
Kjelder |
↑ 1,01,1 Ethnologue.com Moksha. Läst 18 augusti 2008.
↑ volgafinska språk, ne.se
Denne artikkelen bygger på «Moksja» frå Wikipedia på svensk, den 11. februar 2019.
- Wikipedia på svensk oppgav desse kjeldene:
- Frändefolksutskottet vid Studentkåren vid Helsingfors universitets artikel Šumbrat!. Henta 18. august 2008.
- Artikeln ”Språkkoder i MARC21: alfabetiskt sorterade efter svensk benämning” i LIBRIS Formathandbok. Henta 18. august 2008.
- SIL ISO 639 Code Tables. Henta 18. august 2008.
Bakgrunnsstoff |
Wikipedia på moksjamordvinsk
Uralske språk
|
Samisk: akkalasamisk · enaresamisk · kemisamisk · kildinsamisk · lulesamisk · nordsamisk · pitesamisk · skoltesamisk · sørsamisk · tersamisk · umesamisk Austersjøfinsk: estisk · finsk · ingrisk · karelsk · kvensk · livisk · livvisk · meänkieli · vepsisk · votisk · sørestisk Merja // Muroma // Mordvinsk: erzia · moksja // Marisk: austmarisk · vestmarisk // Permisk: komi · komipermjakisk · udmurtisk
Ugrisk: · khanti · mansi · ungarsk // Samojedisk: enetsisk · juratisk · kamassisk · mator · nganasansk · selkupisk · skogsnenetsisk · tundranenetsisk
|
Fg98U7Moe
Popular posts from this blog
Öömrang ArtiikelKultuurIidj an drankHoonwerk ualhuuchsjiiskualgermaanskurnweederkwegelssees Wikiquote: Bruad (function()var node=document.getElementById("mw-dismissablenotice-anonplace");if(node)node.outerHTML="u003Cdiv class="mw-dismissable-notice"u003Eu003Cdiv class="mw-dismissable-notice-close"u003E[u003Ca tabindex="0" role="button"u003EFersteegu003C/au003E]u003C/divu003Eu003Cdiv class="mw-dismissable-notice-body"u003Eu003Cdiv id="localNotice" lang="frr" dir="ltr"u003Eu003Cdiv id="sitenotice"u003Enu003Ccenteru003Enu003Ctable class="rahmenfarbe4" style="border-style: solid; border-width: thin; width: 70%;"u003Ennu003Ctbodyu003Eu003Ctru003Enu003Ctd style="text-align:center;"u003Eu003Ca href="/wiki/Datei:Nordfriesischeflagge.svg" class="image"u003Eu003Cimg alt="Nordfriesischeflagge.svg" src="//upload.wikimedia.or...
FæreyjarHestar færeyskahjaltlandshestinumíslenski hesturinnBretlandskolanámumenskuWikipediafæreyskuWikipediaRossið - síða um færeyska hrossið á færeysku Færeyskur hestur Úr Wikipediu, frjálsa alfræðiritinu Jump to navigation Jump to search Rani og Grani. Grani í vetrarfeldi. Færeyski hesturinn (færeyska: Føroyska rossið ) er hestur sem hefur lifað í Færeyjum í hundruði ára. Hann er smágerður, 120-132 cm á hæð, og helst skyldur hjaltlandshestinum. Hlutverk hans var að draga vagna og plóg og bera klyfjar. Hann hefur fjórar gangtegundir eins og íslenski hesturinn (þar með talið tölt) og er með fjölda litaafbrigði. Nú til dags er hann notaður til frístunda. Í lok 19. aldar voru til um 800 hross. Mö...
Pečivo hovorověpotravinámpečenímpařenímsmaženímtěstamoukyvodyjedlá sůlkvásekkvasnicekořeníkmínsezammáklovci a sběračipitagyrosemGótštinaněmčinaFinštinaestonštinaruštinapolštinagermánských jazykůněmeckynizozemskyšvédskydánskylatinsky12. stoletítěstapšeničnépecilepkupšeničnéžitnéječmennékukuřičnéovesné[1][2]symbolickénáboženstvíchpitamaceskváskupšeničnéžitnéEvropěkváskemFermentacísacharidůcukrukvasinkyoxid uhličitýpekárenkypřícího prášku do pečivasamokynoucí moukypodmáslíjedlou sodukvalityenzymypřídatné látkyžitnénařízení Evropské komise o regulaci karcinogenníh...