Kjemisk sambinding

Multi tool use
Ei kjemisk sambinding inneheld to eller fleire atom, minst to av desse frå ulike grunnstoff, som er kjemisk bundne til kvarandre. Det nye stoffet (produktet) har andre eigenskapar enn utgangsstoffa.
Modellar for kjemisk sambinding |
I ein modell for kjemisk binding vert oktettregelen nytta. Denne går ut på at atoma deler elektron slik at dei alle får åtte valenselektron, difor er det berre edelgassane som kan framstå på eigenhand utan binding til andre atom. Dei atoma som ikkje oppfyller oktettregelen dannar binding til andre atom. Dei kan binda seg til atom av det same eller andre grunnstoff. Viss atoma er like får ein ei form av grunnstoffet. Det finst kjemiske sambindingar med fleire eller færre elektron enn oktettregelen skulle tilseia.
Ein annan måte å forklara kjemisk sambinding er å nytta orbitalteori.
Eksempel på kjemiske sambindingar |
Nokre eksempel på kjemiske sambindingar er vatn H2O, som består av 2 hydrogenatom og 1 oksygenatom eller monosakkarid som C6H12O6 som har 6 karbonatom 12 hydrogenatom og 6 oksygenatom.
Ein kan dela kjemiske sambindingar inn i grupper som til dømes:
- Alkoholar
- Basar
- Oksid
- Organiske sambindingar
- Salt
- Syrer
- Uorganiske sambindingar
Bakgrunnsstoff |

Commons har multimedia som gjeld:
Kjemiske sambindingar
DEb kI6G5ew1CjV0SpN VawtQgxpFMPQ vOQwpWxu8wiHYKpp4HSMBHv6 BX2umz4PbIRh GMXyib4AN
Popular posts from this blog
Öömrang ArtiikelKultuurIidj an drankHoonwerk ualhuuchsjiiskualgermaanskurnweederkwegelssees Wikiquote: Bruad (function()var node=document.getElementById("mw-dismissablenotice-anonplace");if(node)node.outerHTML="u003Cdiv class="mw-dismissable-notice"u003Eu003Cdiv class="mw-dismissable-notice-close"u003E[u003Ca tabindex="0" role="button"u003EFersteegu003C/au003E]u003C/divu003Eu003Cdiv class="mw-dismissable-notice-body"u003Eu003Cdiv id="localNotice" lang="frr" dir="ltr"u003Eu003Cdiv id="sitenotice"u003Enu003Ccenteru003Enu003Ctable class="rahmenfarbe4" style="border-style: solid; border-width: thin; width: 70%;"u003Ennu003Ctbodyu003Eu003Ctru003Enu003Ctd style="text-align:center;"u003Eu003Ca href="/wiki/Datei:Nordfriesischeflagge.svg" class="image"u003Eu003Cimg alt="Nordfriesischeflagge.svg" src="//upload.wikimedia.or...
FæreyjarHestar færeyskahjaltlandshestinumíslenski hesturinnBretlandskolanámumenskuWikipediafæreyskuWikipediaRossið - síða um færeyska hrossið á færeysku Færeyskur hestur Úr Wikipediu, frjálsa alfræðiritinu Jump to navigation Jump to search Rani og Grani. Grani í vetrarfeldi. Færeyski hesturinn (færeyska: Føroyska rossið ) er hestur sem hefur lifað í Færeyjum í hundruði ára. Hann er smágerður, 120-132 cm á hæð, og helst skyldur hjaltlandshestinum. Hlutverk hans var að draga vagna og plóg og bera klyfjar. Hann hefur fjórar gangtegundir eins og íslenski hesturinn (þar með talið tölt) og er með fjölda litaafbrigði. Nú til dags er hann notaður til frístunda. Í lok 19. aldar voru til um 800 hross. Mö...
4
In English-language papers, I often see "dc" (as in direct current) in lowercase, but "RF" (as in radio frequency) in uppercase. For example, this paper includes both usages at the bottom of page 618: This means that the ac (RF) waveform applied to [...] Some more papers using "dc". http://instructor.physics.lsa.umich.edu/adv-labs/Mass_Spectrometer/MassSpecQMS.pdf http://www.vacuumcursus.nl/casussen/jcequad.pdf http://ir.gig.ac.cn:8080/bitstream/344008/13774/1/08018.pdf Oddly, this one uses lowercase "dc" and "rf": http://www.stanford.edu/group/Zarelab/publinks/798.pdf Where does this convention stem from?
capitalization
share |...