Vêrfront

Multi tool use
Ein vêrfront er eit meteorologisk omgrep som omfattar grensa mellom to luftmassar med ulik temperatur, fukt og tettleik. Når ein front passerer over eit område kan det skje endringar i både temperatur, fukt, vindretning, vindstyrke og lufttrykk. Ein vêrfront oppstår som regel i samband med lågtrykk og er assosiert med skya vêr og nedbør. Normalt flyttar frontane seg austover i lag med lågtrykka, men i somme tilfelle kan frontane stå tilnærma i ro, noko ein kallar ein stasjonær front.
Ein har fleire typar frontar. Varmfront har ein når varmare luft kjem inn i eit område med kaldare luft. I det motsette tilfellet, når kaldluft erstattar varmluft, har vi ein kaldfront. I eit frontsystem er varmfronten alltid føre kaldfronten. I samband med ein varmfront blir varmluft heva, og dette tappar kinetisk energi frå varmfronten. Dermed vil varmfronten flytte seg seinare og seinare, medan kaldfronten flyttar seg like fort. Kaldfronten tar igjen varmfronten, og den delen av varmfronten som er innhenta blir kalla ein okkludert front.
Sjå òg |
- Varmfront
- Kaldfront
- Okkludert front
- Polarfronten
- Lågtrykk
oJwVZ9BQ,TfAMs4L7sRr2kT8vXM0ap25bP4B2rUxC XnUrrLVGG u,zeomEAT2I3 3TQ3k eii4Fu5TBlf,XfgHF4ck I6CLzucUZ
Popular posts from this blog
Öömrang ArtiikelKultuurIidj an drankHoonwerk ualhuuchsjiiskualgermaanskurnweederkwegelssees Wikiquote: Bruad (function()var node=document.getElementById("mw-dismissablenotice-anonplace");if(node)node.outerHTML="u003Cdiv class="mw-dismissable-notice"u003Eu003Cdiv class="mw-dismissable-notice-close"u003E[u003Ca tabindex="0" role="button"u003EFersteegu003C/au003E]u003C/divu003Eu003Cdiv class="mw-dismissable-notice-body"u003Eu003Cdiv id="localNotice" lang="frr" dir="ltr"u003Eu003Cdiv id="sitenotice"u003Enu003Ccenteru003Enu003Ctable class="rahmenfarbe4" style="border-style: solid; border-width: thin; width: 70%;"u003Ennu003Ctbodyu003Eu003Ctru003Enu003Ctd style="text-align:center;"u003Eu003Ca href="/wiki/Datei:Nordfriesischeflagge.svg" class="image"u003Eu003Cimg alt="Nordfriesischeflagge.svg" src="//upload.wikimedia.or...
FæreyjarHestar færeyskahjaltlandshestinumíslenski hesturinnBretlandskolanámumenskuWikipediafæreyskuWikipediaRossið - síða um færeyska hrossið á færeysku Færeyskur hestur Úr Wikipediu, frjálsa alfræðiritinu Jump to navigation Jump to search Rani og Grani. Grani í vetrarfeldi. Færeyski hesturinn (færeyska: Føroyska rossið ) er hestur sem hefur lifað í Færeyjum í hundruði ára. Hann er smágerður, 120-132 cm á hæð, og helst skyldur hjaltlandshestinum. Hlutverk hans var að draga vagna og plóg og bera klyfjar. Hann hefur fjórar gangtegundir eins og íslenski hesturinn (þar með talið tölt) og er með fjölda litaafbrigði. Nú til dags er hann notaður til frístunda. Í lok 19. aldar voru til um 800 hross. Mö...
4
In English-language papers, I often see "dc" (as in direct current) in lowercase, but "RF" (as in radio frequency) in uppercase. For example, this paper includes both usages at the bottom of page 618: This means that the ac (RF) waveform applied to [...] Some more papers using "dc". http://instructor.physics.lsa.umich.edu/adv-labs/Mass_Spectrometer/MassSpecQMS.pdf http://www.vacuumcursus.nl/casussen/jcequad.pdf http://ir.gig.ac.cn:8080/bitstream/344008/13774/1/08018.pdf Oddly, this one uses lowercase "dc" and "rf": http://www.stanford.edu/group/Zarelab/publinks/798.pdf Where does this convention stem from?
capitalization
share |...