Provinsar i Frankrike

Multi tool use

Provinsar i Frankrike i 1789.
Provinsar i Frankrike viser til dei ulike administrative inndelingane av kongeriket Frankrike fram til landet blei omorganisert i departement i 1790, året etter den franske revolusjonen. Endringa var eit forsøk på å skapa eit likt system for heile landet i staden for mange utdaterte provinsar, men også å svekka lojaliteten til lokale føydalsystem og i staden auka sentralmakta.
Namna på dei tidlegare provinsane blir framleis brukt innan geografi om naturregionar, og fleire av dei er brukte om nye regionar i Frankrike.
Liste |

Nummererte provinsar i Frankrike.

Franske departement i 1791, med dei tidlegare provinsgrensene avmerkte.
Provinsar i Frankrike før revolusjonen, med provinshovudstader i parentes. Tid for innlemming i Frankrike er oppført, kongedømet Frankrike (royaume de France) med RF, innlemming i kronlanda til kongen (domaine royal) med DR:
Île-de-France (Paris). Oppretta som fransk kronland.
Berry (Bourges) 1101
Orléanais (Orléans).
Normandie (Rouen). DR 1204.
Languedoc (Toulouse). RF 1508.
Lyonnais (Lyon) RF 1313.
Dauphiné (Grenoble) RF 1349.
Champagne (Troyes) DR: 1361.
Aunis (La Rochelle)/ Vasallstat til Aquitaine. 1371.
Saintonge (Saintes) 1371
Poitou (Poitiers). Vasallstat til Aquitaine. 1416.
Duché d'Aquitaine (Bordeaux). RF 1453).
Duché de Bourgogne (Dijon) 1477.
Picardie (Amiens) 1482
Anjou (Angers) 1482
Comté de Provence (Aix). 1482.
Comté d'Angoumois (Angoulême). 1514.
Bourbonnais (Moulins). DR 1527.
Comté de la Marche (Guéret). DR 1527.
Bretagne (Rennes). RF 1532.
|
|
- —Comté du Maine (Le Mans). DR 1584.
—Comté du Perche (Nogent-le-Rotrou) høyrde til Maine-et-Perche i 1789.
- Touraine (Tours) 1584
- Limousin (Limoges) 1589
- Comté de Foix (Foix) 1607
Comté d'Auvergne (Clermont-Ferrand). DR 1457
- Béarn (Pau). DR 1620.
- Alsace (Strasbourg). RF 1648.
- Comté d'Artois (Arras) 1659
- Roussillon (Perpignan) 1659
- Flandre (Lille) RF 1668.
- Franche-Comté (Besançon) RF 1678.
- Grand-gouvernement de Lorraine-et-Barrois. DR 1766, ei sameining av Trois-Évêchés (Metz) RF 1648 og Duché de Lorraine og de Bar (Nancy).
- Corse (Ajaccio) RF 1768.
- Duché de Nivernais (Nevers)
Fleire noverande franske område var ikkje del av riket i 1789:
- Comtat Venaissin (Carpentras) : Pavestat. 1791. Byen Avignon høyrde til òg paven.
- République de Mulhouse : Alliert med dei sveitsiske kantonane. 1798
- Duché de Savoie (Chambéry). Tilhøyrde kongeriket Sardinia. 1860
- Comté de Nice (Nice). Tilhøyrde kongeriket Sardinia. 1860
- Principauté de Montbéliard (Montbéliard) 1793
|
|
7ty bv hp63R,Ey9U JzBjqbXOl8,5ZR3,csBjjElXslv
Popular posts from this blog
Öömrang ArtiikelKultuurIidj an drankHoonwerk ualhuuchsjiiskualgermaanskurnweederkwegelssees Wikiquote: Bruad (function()var node=document.getElementById("mw-dismissablenotice-anonplace");if(node)node.outerHTML="u003Cdiv class="mw-dismissable-notice"u003Eu003Cdiv class="mw-dismissable-notice-close"u003E[u003Ca tabindex="0" role="button"u003EFersteegu003C/au003E]u003C/divu003Eu003Cdiv class="mw-dismissable-notice-body"u003Eu003Cdiv id="localNotice" lang="frr" dir="ltr"u003Eu003Cdiv id="sitenotice"u003Enu003Ccenteru003Enu003Ctable class="rahmenfarbe4" style="border-style: solid; border-width: thin; width: 70%;"u003Ennu003Ctbodyu003Eu003Ctru003Enu003Ctd style="text-align:center;"u003Eu003Ca href="/wiki/Datei:Nordfriesischeflagge.svg" class="image"u003Eu003Cimg alt="Nordfriesischeflagge.svg" src="//upload.wikimedia.or...
FæreyjarHestar færeyskahjaltlandshestinumíslenski hesturinnBretlandskolanámumenskuWikipediafæreyskuWikipediaRossið - síða um færeyska hrossið á færeysku Færeyskur hestur Úr Wikipediu, frjálsa alfræðiritinu Jump to navigation Jump to search Rani og Grani. Grani í vetrarfeldi. Færeyski hesturinn (færeyska: Føroyska rossið ) er hestur sem hefur lifað í Færeyjum í hundruði ára. Hann er smágerður, 120-132 cm á hæð, og helst skyldur hjaltlandshestinum. Hlutverk hans var að draga vagna og plóg og bera klyfjar. Hann hefur fjórar gangtegundir eins og íslenski hesturinn (þar með talið tölt) og er með fjölda litaafbrigði. Nú til dags er hann notaður til frístunda. Í lok 19. aldar voru til um 800 hross. Mö...
Pečivo hovorověpotravinámpečenímpařenímsmaženímtěstamoukyvodyjedlá sůlkvásekkvasnicekořeníkmínsezammáklovci a sběračipitagyrosemGótštinaněmčinaFinštinaestonštinaruštinapolštinagermánských jazykůněmeckynizozemskyšvédskydánskylatinsky12. stoletítěstapšeničnépecilepkupšeničnéžitnéječmennékukuřičnéovesné[1][2]symbolickénáboženstvíchpitamaceskváskupšeničnéžitnéEvropěkváskemFermentacísacharidůcukrukvasinkyoxid uhličitýpekárenkypřícího prášku do pečivasamokynoucí moukypodmáslíjedlou sodukvalityenzymypřídatné látkyžitnénařízení Evropské komise o regulaci karcinogenníh...