Watergate-skandalen

Multi tool use

Watergate-kontora i Washington DC
Watergate-skandale eller berre Watergate har vorte ei nemning på den politiske skandalen der Richard Nixon vart tvinga til å gå av som president for Sambandsstatane. Watergate er eit kontorbygg i Washington D.C. der det demokratiske partiet hadde hovudkontor. Den 17. juni 1972 vart fem menn arrestert etter å ha brote seg inn i kontorlokala. Fire av desse var eksilkubaranarar. Femtemann, James McCord, var frå Sambandsstatane. Etter arrestasjonane vart det nøsta opp at innbrotet hang saman med politikarar på høgt plan.
Journalistane Carl Bernstein og Bob Woodward i avisa Washington Post lukkast å avsløra at presidenten sin administrasjon i det kvite huset var innblanda i innbrotet. Truleg var presidenten sjølv ein av dei som stod bak, og i alle høve ein komité for å få han attvald. Journalistane vart informert av ein person som gjekk under kodenamnet Deep Throat. Lenge var det uvisst kven denne personen var, men ein rekna med at han måtte ha nær tilknyting til administrasjonen. Opp gjennom åra vart det laga ymse teoriar om kven Deep Throat kunne ha vore. Den 31. mai 2005 stod FBI-agenten Mark Felt fram som den mystiske kjelda. Journalistane stadfesta at han var kjelda. Dei hadde lova å ikkje røpa kven kjelda var før personen var død eller avslørte det sjølv.
I løpet av ei kongresshøyring kom det fram at mange samtalar som presidenten hadde hatt var tekne opp på lydband. I april 1974 vart ein stor del av materialet frå lydbanda offentleggjort. Offentleggjeringa førte til nye skandalar. Innhaldet på banda var avslørande, og i tillegg kunne ikkje presidenten og medarbeidarane hans gje ei forklaring på kvifor delar av avgjerande samtalar mangla.
Nixon klynga seg til makta så lenge han kunne, og prøvde mellom anna å avleia merksemd gjennom ei rad utanrikspolitiske utspel. I august 1974 var kravet om å stilla han for riksrett vorte så sterkt at han fann det naudsynt å gå av. Nixon var den fyrste presidenten gjennom historia til USA som måtte gå av.
Bakgrunnsstoff |

Wikimedia Commons har multimedia som gjeld:
Watergate-skandalen
Autoritetsdata |
- WorldCat
- GND
- LCCN
- BNF
- BNF (data)
- SUDOC
- BNE
- NDL
|
|
kpFOxMWzltVg1f,aj
Popular posts from this blog
Öömrang ArtiikelKultuurIidj an drankHoonwerk ualhuuchsjiiskualgermaanskurnweederkwegelssees Wikiquote: Bruad (function()var node=document.getElementById("mw-dismissablenotice-anonplace");if(node)node.outerHTML="u003Cdiv class="mw-dismissable-notice"u003Eu003Cdiv class="mw-dismissable-notice-close"u003E[u003Ca tabindex="0" role="button"u003EFersteegu003C/au003E]u003C/divu003Eu003Cdiv class="mw-dismissable-notice-body"u003Eu003Cdiv id="localNotice" lang="frr" dir="ltr"u003Eu003Cdiv id="sitenotice"u003Enu003Ccenteru003Enu003Ctable class="rahmenfarbe4" style="border-style: solid; border-width: thin; width: 70%;"u003Ennu003Ctbodyu003Eu003Ctru003Enu003Ctd style="text-align:center;"u003Eu003Ca href="/wiki/Datei:Nordfriesischeflagge.svg" class="image"u003Eu003Cimg alt="Nordfriesischeflagge.svg" src="//upload.wikimedia.or...
FæreyjarHestar færeyskahjaltlandshestinumíslenski hesturinnBretlandskolanámumenskuWikipediafæreyskuWikipediaRossið - síða um færeyska hrossið á færeysku Færeyskur hestur Úr Wikipediu, frjálsa alfræðiritinu Jump to navigation Jump to search Rani og Grani. Grani í vetrarfeldi. Færeyski hesturinn (færeyska: Føroyska rossið ) er hestur sem hefur lifað í Færeyjum í hundruði ára. Hann er smágerður, 120-132 cm á hæð, og helst skyldur hjaltlandshestinum. Hlutverk hans var að draga vagna og plóg og bera klyfjar. Hann hefur fjórar gangtegundir eins og íslenski hesturinn (þar með talið tölt) og er með fjölda litaafbrigði. Nú til dags er hann notaður til frístunda. Í lok 19. aldar voru til um 800 hross. Mö...
Pečivo hovorověpotravinámpečenímpařenímsmaženímtěstamoukyvodyjedlá sůlkvásekkvasnicekořeníkmínsezammáklovci a sběračipitagyrosemGótštinaněmčinaFinštinaestonštinaruštinapolštinagermánských jazykůněmeckynizozemskyšvédskydánskylatinsky12. stoletítěstapšeničnépecilepkupšeničnéžitnéječmennékukuřičnéovesné[1][2]symbolickénáboženstvíchpitamaceskváskupšeničnéžitnéEvropěkváskemFermentacísacharidůcukrukvasinkyoxid uhličitýpekárenkypřícího prášku do pečivasamokynoucí moukypodmáslíjedlou sodukvalityenzymypřídatné látkyžitnénařízení Evropské komise o regulaci karcinogenníh...