99942 Apofis

Multi tool use
99942 Apofis
Oppdaging A
|
Oppdaga av |
Roy A. Tucker David J. Tholen og Fabrizio Bernardi
|
Oppdaga dato |
19. juni 2004
|
Alternative namn B
|
|
Kategori | Aten |
BaneelementCJPL
|
|
Epoke 26. november 2005 (JD 2453700,5)
|
Solfjerne (aphel, Q) | 164,351 mill. km (1,099 AE) |
|
Solnære (perihel, q)
| 111,633 mill. km (0,746 AE) |
Stor halvakse (a)
| 137,992 mill. km (0,922 AE) |
Eksentrisitet (e)
| 0,191 |
Omløpsperiode (P)
| 323,587 d (0,89 år) |
Gjennomsnittleg banefart
| 30,73 km/s
|
Gjennomsnittleg anomali (M)
| 111,000° |
Banehelling (i)
| 3,331°
|
Lengda til oppstigande knute (Ω) | 204,466° |
Perihelargument (ω) | 126,364° |
Fysiske eigenskapar |
Dimensjonar | ~250 m (estimert) |
Masse | 2×1010kg (estimert) |
Tettleik | ? g/cm³
|
Overflategravitasjon | ? |
Unnsleppingsfart | ? |
Rotasjonsperiode | ? d |
Albedo | ? |
Spektralklasse | ? |
Absolutt storleiksklasse: | 19,2 |
Overflatetemperatur: | ~290 K (ved albedo på 0,1) |
99942 Apofis eller Apophis er ein asteroide oppkalla etter det greske namnet på den egyptiske demonguden Apep. Asteroiden, som vart oppdaga den 19. juni 2004, er eit Near Earth Object (NEO), eller nærjordsobjekt, som tyder at han har ei bane som kryssar den til jorda.
I desember 2004 skapte asteroiden litt oppstuss då dei fyrste observasjonane tyda på at han kom til å treffe jorda i 2029. Seinare observasjonar kom med betre forutseiingar som fjerna mogelegheita for eit treff på jorda eller månen i 2029. Men det stod att ein moglegheit, at mens han passerer jorda i 2029 vil Apofis passera gjennom eit «gravitasjonelt nykelhol» — eit presist punkt i rommet, ikkje meir enn 400 meter breitt, som forandrar bana til asteroiden slik at han treffer jorda den 13. april 2036. Denne mogelegheita heldt asteroiden på nivå 1 på Torino Impact Hazard Scale heilt til august 2006, då faren for kollisjon vart sett ned til nivå 0. Asteroiden slo rekorden for det høgaste nivået på torinoskalaen med sitt nivå 4, sjølv om han berre hadde dette nivået ei kort stund.
Bakgrunnsstoff |

Wikimedia Commons har multimedia som gjeld:
99942 Apofis

Denne astronomiartikkelen er ei
spire. Du kan hjelpe Nynorsk Wikipedia gjennom å
utvide han.
bJKzZ,IST6xbO 73tynUxae2EMIaFxjH,xj46LUWlASoCH hljjiFVVXyRYaMY
Popular posts from this blog
Öömrang ArtiikelKultuurIidj an drankHoonwerk ualhuuchsjiiskualgermaanskurnweederkwegelssees Wikiquote: Bruad (function()var node=document.getElementById("mw-dismissablenotice-anonplace");if(node)node.outerHTML="u003Cdiv class="mw-dismissable-notice"u003Eu003Cdiv class="mw-dismissable-notice-close"u003E[u003Ca tabindex="0" role="button"u003EFersteegu003C/au003E]u003C/divu003Eu003Cdiv class="mw-dismissable-notice-body"u003Eu003Cdiv id="localNotice" lang="frr" dir="ltr"u003Eu003Cdiv id="sitenotice"u003Enu003Ccenteru003Enu003Ctable class="rahmenfarbe4" style="border-style: solid; border-width: thin; width: 70%;"u003Ennu003Ctbodyu003Eu003Ctru003Enu003Ctd style="text-align:center;"u003Eu003Ca href="/wiki/Datei:Nordfriesischeflagge.svg" class="image"u003Eu003Cimg alt="Nordfriesischeflagge.svg" src="//upload.wikimedia.or...
FæreyjarHestar færeyskahjaltlandshestinumíslenski hesturinnBretlandskolanámumenskuWikipediafæreyskuWikipediaRossið - síða um færeyska hrossið á færeysku Færeyskur hestur Úr Wikipediu, frjálsa alfræðiritinu Jump to navigation Jump to search Rani og Grani. Grani í vetrarfeldi. Færeyski hesturinn (færeyska: Føroyska rossið ) er hestur sem hefur lifað í Færeyjum í hundruði ára. Hann er smágerður, 120-132 cm á hæð, og helst skyldur hjaltlandshestinum. Hlutverk hans var að draga vagna og plóg og bera klyfjar. Hann hefur fjórar gangtegundir eins og íslenski hesturinn (þar með talið tölt) og er með fjölda litaafbrigði. Nú til dags er hann notaður til frístunda. Í lok 19. aldar voru til um 800 hross. Mö...
Pečivo hovorověpotravinámpečenímpařenímsmaženímtěstamoukyvodyjedlá sůlkvásekkvasnicekořeníkmínsezammáklovci a sběračipitagyrosemGótštinaněmčinaFinštinaestonštinaruštinapolštinagermánských jazykůněmeckynizozemskyšvédskydánskylatinsky12. stoletítěstapšeničnépecilepkupšeničnéžitnéječmennékukuřičnéovesné[1][2]symbolickénáboženstvíchpitamaceskváskupšeničnéžitnéEvropěkváskemFermentacísacharidůcukrukvasinkyoxid uhličitýpekárenkypřícího prášku do pečivasamokynoucí moukypodmáslíjedlou sodukvalityenzymypřídatné látkyžitnénařízení Evropské komise o regulaci karcinogenníh...