Thorvald Erichsen (18. juli 1868–23. desember 1939) var ein norsk målar. Han er særleg kjend for fargeglade, impresjonistinspirerte bilete.
Innhaldsliste
1Liv og gjerning
2Måleri
3Kjelder
4Bakgrunnsstoff
Liv og gjerning |
Thorvald Erichsen: En ung pikes værelse (1900)
Erichsen var fødd i Trondheim. Han vart student i 1886 og studerte ei tid rettsvitskap ved universitetet i hovudstaden. Han braut av studiane og tok til på Bergsliens målarskule, også i Kristiania. Samstundes var han også elev på Kunst- og handverksskulen. Erichsen debuterte i 1891 med biletet Høststemning. Landskab fra Vaage (1898) er eit anna måleri frå åra før hundreårsskiftet som vart lagt merke til.
Avgjerande inntrykk med verknad for hans kunst fekk han under eit opphald i København, der han var elev av Zahrtmann. Også gjennom studieopphald i Paris og Italia vart han merkbart påverka, den franske seinimpresjonismen fekk mykje å seie for han
Etter 1900 slo Erichsen gjennom med måleri av fargemetta landskap frå Telemark. Bilete som En Fjelddal (1900) og Skovinteriør (også 1900) fekk framskoten plass i Nasjonalgalleriet. Med åra dyrka han meir og meir ein rein målarkunst, prøvde ut det koloristiske i motivet. Fyrst og fremst la han gjennom fargebruken vekt på å skape luft og rom i biletet, teikninga i motivet var meir flyktig. Eitt og same motiv kunne verte utprøvd i mange ulike fargeharmoniar.
Den sterke interessa for farge reindyrka Erichsen i tydeleg opposisjon mot stilretninga naturalismen, som hadde rådd grunnen i den føregåande perioden. Saman med Oluf Wold-Torne stod han etter 1900 som ein av førarane i tidas moderne norske målekunst.
Erichsen måla særleg frå Lillehammer og Oslofjorden, om sommaren Skåtøy og Holmsbu.
Han døydde i Oslo.
Måleri |
Skovinteriør, 1900
Fra Kviteseid
Interiør med Oluf Wold-Torne
Kjelder |
Norsk Allkunnebok, IV. Bandet. 1952.
Bakgrunnsstoff |
Wikimedia Commons har multimedia som gjeld: Thorvald Erichsen
FæreyjarHestar færeyskahjaltlandshestinumíslenski hesturinnBretlandskolanámumenskuWikipediafæreyskuWikipediaRossið - síða um færeyska hrossið á færeysku Færeyskur hestur Úr Wikipediu, frjálsa alfræðiritinu Jump to navigation Jump to search Rani og Grani. Grani í vetrarfeldi. Færeyski hesturinn (færeyska: Føroyska rossið ) er hestur sem hefur lifað í Færeyjum í hundruði ára. Hann er smágerður, 120-132 cm á hæð, og helst skyldur hjaltlandshestinum. Hlutverk hans var að draga vagna og plóg og bera klyfjar. Hann hefur fjórar gangtegundir eins og íslenski hesturinn (þar með talið tölt) og er með fjölda litaafbrigði. Nú til dags er hann notaður til frístunda. Í lok 19. aldar voru til um 800 hross. Mö...
Pečivo hovorověpotravinámpečenímpařenímsmaženímtěstamoukyvodyjedlá sůlkvásekkvasnicekořeníkmínsezammáklovci a sběračipitagyrosemGótštinaněmčinaFinštinaestonštinaruštinapolštinagermánských jazykůněmeckynizozemskyšvédskydánskylatinsky12. stoletítěstapšeničnépecilepkupšeničnéžitnéječmennékukuřičnéovesné[1][2]symbolickénáboženstvíchpitamaceskváskupšeničnéžitnéEvropěkváskemFermentacísacharidůcukrukvasinkyoxid uhličitýpekárenkypřícího prášku do pečivasamokynoucí moukypodmáslíjedlou sodukvalityenzymypřídatné látkyžitnénařízení Evropské komise o regulaci karcinogenníh...