Mamallapuram

Multi tool use

To av
Dei fem stridsvognene Foto: Gérald Anfossi, 1995
Mamallapuram eller Mahabalipuram er ein kystby i Tamil Nadu som er vidkjend for det gamle, vakre strandtempelet sitt og annan tidleg dravidisk arkitektur frå 600- til 800-talet. Byen blei sett på UNESCO si liste over verdas kulturarv i 1985.
Byen ligg om lag seks mil sør for Chennai. Han var hamneby for pallavariket, og er kalla opp etter kongen deira, Mamalla. Sanskritnamnet Mahabalipuram skal koma frå demonkongen Mahabali.
I Mamallapuram finn ein holetempel, ratha eller uthogde stridsvogner, relieff og frittståande tempel. Dei fleste bygningane og statuane er hogde ut frå enkeltsteinblokker, og er typiske eksempel på tidleg dravidisk arkitektur med klare buddhistiske element.
Folk som bur i området har fleire myter om tempelet og den tidlegare byen som låg ved Mahabalipuram. Tempelet skal ha vore eitt av sju, som saman med byen dei høyrde til ein dag blei slukt av ei flodbølgje. Flodbølgja i desember 2004 avdekte fleire ruinar i Mahabalipuram som kan stamma frå endå eit tempel og sjølve byen frå 600-talet.
Viktige bygg i Mamallapuram |
- Eit stort relieff 9 x 27 meter som anten viser Arjuna som oppnår det han vil frå gudane ved å utøva harde og vanskelege bøner, eller elvegudinnga Ganga som kjem ned frå himmelen.

Strandtempelet sett frå vest.
Foto: Gérald Anfossi, 1995
- Strandtempelet med utsyn over Bengalbukta, men med inngangen frå vestsida mot innlandet. Tempelet blei bygd opp igjen stein for stein etter å ha blitt teken av ein syklon.
- Fem stridsvogner (Pancha ratha) i stein med namn etter dei fem pandavabrørne: Arjuna, Bhima, Yudhishtra, Nakula og Sahadeva.
Elles i Mamallapuram er det fire spreidde steinstridsvogner og talrike tempel.
I landsbyen finst òg ein svær, rund, balanserande stein som blir kalla «Krishna si smørkule».
Bakgrunnsstoff |

Wikimedia Commons har multimedia som gjeld:
Mamallapuram
Yxs2W3 c,CcrEt f2yBazMOyeSa
Popular posts from this blog
Öömrang ArtiikelKultuurIidj an drankHoonwerk ualhuuchsjiiskualgermaanskurnweederkwegelssees Wikiquote: Bruad (function()var node=document.getElementById("mw-dismissablenotice-anonplace");if(node)node.outerHTML="u003Cdiv class="mw-dismissable-notice"u003Eu003Cdiv class="mw-dismissable-notice-close"u003E[u003Ca tabindex="0" role="button"u003EFersteegu003C/au003E]u003C/divu003Eu003Cdiv class="mw-dismissable-notice-body"u003Eu003Cdiv id="localNotice" lang="frr" dir="ltr"u003Eu003Cdiv id="sitenotice"u003Enu003Ccenteru003Enu003Ctable class="rahmenfarbe4" style="border-style: solid; border-width: thin; width: 70%;"u003Ennu003Ctbodyu003Eu003Ctru003Enu003Ctd style="text-align:center;"u003Eu003Ca href="/wiki/Datei:Nordfriesischeflagge.svg" class="image"u003Eu003Cimg alt="Nordfriesischeflagge.svg" src="//upload.wikimedia.or...
FæreyjarHestar færeyskahjaltlandshestinumíslenski hesturinnBretlandskolanámumenskuWikipediafæreyskuWikipediaRossið - síða um færeyska hrossið á færeysku Færeyskur hestur Úr Wikipediu, frjálsa alfræðiritinu Jump to navigation Jump to search Rani og Grani. Grani í vetrarfeldi. Færeyski hesturinn (færeyska: Føroyska rossið ) er hestur sem hefur lifað í Færeyjum í hundruði ára. Hann er smágerður, 120-132 cm á hæð, og helst skyldur hjaltlandshestinum. Hlutverk hans var að draga vagna og plóg og bera klyfjar. Hann hefur fjórar gangtegundir eins og íslenski hesturinn (þar með talið tölt) og er með fjölda litaafbrigði. Nú til dags er hann notaður til frístunda. Í lok 19. aldar voru til um 800 hross. Mö...
Pečivo hovorověpotravinámpečenímpařenímsmaženímtěstamoukyvodyjedlá sůlkvásekkvasnicekořeníkmínsezammáklovci a sběračipitagyrosemGótštinaněmčinaFinštinaestonštinaruštinapolštinagermánských jazykůněmeckynizozemskyšvédskydánskylatinsky12. stoletítěstapšeničnépecilepkupšeničnéžitnéječmennékukuřičnéovesné[1][2]symbolickénáboženstvíchpitamaceskváskupšeničnéžitnéEvropěkváskemFermentacísacharidůcukrukvasinkyoxid uhličitýpekárenkypřícího prášku do pečivasamokynoucí moukypodmáslíjedlou sodukvalityenzymypřídatné látkyžitnénařízení Evropské komise o regulaci karcinogenníh...