Juventus

Multi tool use
Juventus FC

|
Fullt namn |
Juventus Football Club |
Kallenamn |
La Vecchia Signora (den gamle dama) La Fondanzata d'Italia (Den italienske kjærasten) La Madama (damen) Il Bianconeri (Dei svarte og kvite) La Zebre (Sebraene) La Signora Omicide (Drapsdama) La Gheuba (Ringaren) |
Kort namn |
Juve, JFC, JUV |
Grunnlagd |
1. november 1897 (som Sport-Club Juventus) |
Heimebane |
Juventus Stadium (kapasitet: 41,507)
|
Styreleiar |
Andrea Agnelli |
Hovudtrenar |
Maurizio Sarri |
Liga |
Serie A |
2018/19 |
1. plass |
Nettstad |
Heimeside |
|
|
Noverande sesong
|
Juventus Football Club er ein fotballklubb frå Torino i Italia. Klubben blei stifta i 1897, og er ein av dei eldste i Italia. Juventus har også vunne flest titlar, totalt 27 titlar i Serie A.
Historie |
Juventus blei stifta i november 1897 av studentar frå Massimo D'Azeglio-skolen. Laget vann ein tittel i ein tidleg versjon av den nasjonale ligaen så tidleg som 1905, men vann ikkje sin andre tittel før 1926. I 1923 fekk Agnelli-familien (eigarane av Fiat) kontrollen over klubben og bygde ein privat stadion i Villar Perosa, nær Torino. Frå 1931 vann klubben fem italienske ligatitlar på rad og i 1933 tok dei til å spela på Stadio Comunale. Etter andre verdskrigen var klubben framgangsrik nasjonalt og vann sitt tiande ligameisterskap i 1961. Dei vann rett nok ikkje nokre europeiske titlar igjen før 1977, då dei vann UEFA-cupen.
Høgdepunktet til Juventus i Europa blei ikkje nådd før 1985 då de vann Meisterligaen, men denne suksessen blei overskugga av Heysel-tragedien som skjedde under finalen mellom Juventus og Liverpool. Juventus vann Meisterligaen for andre gong i 1996. I 2003 var dei nære, men tapte på straffesparkkonkurranse mot rivalen AC Milan i finalen.
Juventus vann Europacupen for cupvinnarar i 1984 og to UEFA-cupmeisterskap i 1990 og 1993.
Kjelder |
- Denne artikkelen bygger på «Juventus» frå Wikipedia på bokmål, den 17. februar 2009.

Denne idrettsartikkelen som har med Italia å gjere er ei
spire. Du kan hjelpe Nynorsk Wikipedia gjennom å
utvide han.
Autoritetsdata |
- WorldCat
- VIAF
- GND
- LCCN
- ISNI
- NKC
|
|
m 7IgeF,L,dZ7yhEfjcGYISYTQi 2DqkUkC04 6up7 c9J4J qROKbe4V2g4W3oF5ZFaPJ,KwiNbxAz8VK
Popular posts from this blog
Öömrang ArtiikelKultuurIidj an drankHoonwerk ualhuuchsjiiskualgermaanskurnweederkwegelssees Wikiquote: Bruad (function()var node=document.getElementById("mw-dismissablenotice-anonplace");if(node)node.outerHTML="u003Cdiv class="mw-dismissable-notice"u003Eu003Cdiv class="mw-dismissable-notice-close"u003E[u003Ca tabindex="0" role="button"u003EFersteegu003C/au003E]u003C/divu003Eu003Cdiv class="mw-dismissable-notice-body"u003Eu003Cdiv id="localNotice" lang="frr" dir="ltr"u003Eu003Cdiv id="sitenotice"u003Enu003Ccenteru003Enu003Ctable class="rahmenfarbe4" style="border-style: solid; border-width: thin; width: 70%;"u003Ennu003Ctbodyu003Eu003Ctru003Enu003Ctd style="text-align:center;"u003Eu003Ca href="/wiki/Datei:Nordfriesischeflagge.svg" class="image"u003Eu003Cimg alt="Nordfriesischeflagge.svg" src="//upload.wikimedia.or...
FæreyjarHestar færeyskahjaltlandshestinumíslenski hesturinnBretlandskolanámumenskuWikipediafæreyskuWikipediaRossið - síða um færeyska hrossið á færeysku Færeyskur hestur Úr Wikipediu, frjálsa alfræðiritinu Jump to navigation Jump to search Rani og Grani. Grani í vetrarfeldi. Færeyski hesturinn (færeyska: Føroyska rossið ) er hestur sem hefur lifað í Færeyjum í hundruði ára. Hann er smágerður, 120-132 cm á hæð, og helst skyldur hjaltlandshestinum. Hlutverk hans var að draga vagna og plóg og bera klyfjar. Hann hefur fjórar gangtegundir eins og íslenski hesturinn (þar með talið tölt) og er með fjölda litaafbrigði. Nú til dags er hann notaður til frístunda. Í lok 19. aldar voru til um 800 hross. Mö...
Pečivo hovorověpotravinámpečenímpařenímsmaženímtěstamoukyvodyjedlá sůlkvásekkvasnicekořeníkmínsezammáklovci a sběračipitagyrosemGótštinaněmčinaFinštinaestonštinaruštinapolštinagermánských jazykůněmeckynizozemskyšvédskydánskylatinsky12. stoletítěstapšeničnépecilepkupšeničnéžitnéječmennékukuřičnéovesné[1][2]symbolickénáboženstvíchpitamaceskváskupšeničnéžitnéEvropěkváskemFermentacísacharidůcukrukvasinkyoxid uhličitýpekárenkypřícího prášku do pečivasamokynoucí moukypodmáslíjedlou sodukvalityenzymypřídatné látkyžitnénařízení Evropské komise o regulaci karcinogenníh...