¹ Franske landdata, som ikkje tar med elvemunningar, innsjøar, vatn og isbrear større enn 1 km².
Hautes-Pyrénées (oksitansk Nauts Pirenèus / Hauts Pirenèus) er eit departementet sørvest i Frankrike. Departementet ligg i regionen Midi-Pyrénées.
Innhaldsliste
1Historie
2Geografi
3Lourdes
4Bakgrunnsstoff
Historie |
Departementet var tidlegare ein del av Bigorre, eit grevskap som til tider var sjølvstendig, men seinare ein del av den franske provinsen Gascogne. Store delar av området vart halde av engelskmennene etter traktaten i Brétigny i 1360. På 1500-talet var det ein del av hugenottområdet til monarkane av Navarre, som Henrik IV førte til Frankrike.
Geografi |
Hautes-Pyrénées er eit fjellkledd jordbrukslandskap med landsbyar, gardar, sletter, seterjorder og svingande fjellvegar. Departementet ligg på grensa til Spania, og grenser òg til dei franske departementa Haute-Garonne, Gers og Pyrénées-Atlantiques. Hautes-Pyrénées ligg sentrert rundt fjellet Mont Perdu.
Lourdes |
For meir om dette emnet, sjå Lourdes.
Ein av dei mest vidkjende byane i departementet er Lourdes. Heilagdomen Vår frue av Lourdes har utvikla seg til ein stor turistattrasksjon. I dag har Lourdes om lag 17 000 innbyggjarar, men tar imot 5 millionar pilegrimar og turistar kvart år. Lourdes har nest flest hotell i Frankrike etter Paris, om lag 270 stykk.
Bakgrunnsstoff |
Wikimedia Commons har multimedia som gjeld: Hautes-Pyrénées
FæreyjarHestar færeyskahjaltlandshestinumíslenski hesturinnBretlandskolanámumenskuWikipediafæreyskuWikipediaRossið - síða um færeyska hrossið á færeysku Færeyskur hestur Úr Wikipediu, frjálsa alfræðiritinu Jump to navigation Jump to search Rani og Grani. Grani í vetrarfeldi. Færeyski hesturinn (færeyska: Føroyska rossið ) er hestur sem hefur lifað í Færeyjum í hundruði ára. Hann er smágerður, 120-132 cm á hæð, og helst skyldur hjaltlandshestinum. Hlutverk hans var að draga vagna og plóg og bera klyfjar. Hann hefur fjórar gangtegundir eins og íslenski hesturinn (þar með talið tölt) og er með fjölda litaafbrigði. Nú til dags er hann notaður til frístunda. Í lok 19. aldar voru til um 800 hross. Mö...
Pečivo hovorověpotravinámpečenímpařenímsmaženímtěstamoukyvodyjedlá sůlkvásekkvasnicekořeníkmínsezammáklovci a sběračipitagyrosemGótštinaněmčinaFinštinaestonštinaruštinapolštinagermánských jazykůněmeckynizozemskyšvédskydánskylatinsky12. stoletítěstapšeničnépecilepkupšeničnéžitnéječmennékukuřičnéovesné[1][2]symbolickénáboženstvíchpitamaceskváskupšeničnéžitnéEvropěkváskemFermentacísacharidůcukrukvasinkyoxid uhličitýpekárenkypřícího prášku do pečivasamokynoucí moukypodmáslíjedlou sodukvalityenzymypřídatné látkyžitnénařízení Evropské komise o regulaci karcinogenníh...