Partikkelfysikk er den delen av fysikken som handlar om dei minste bestanddelane av materien, og kreftane som virkar mellom dei. Det som er kjent per i dag er oppsummert i standardmodellen. Sjølv om denne modellen gjev ei særs presis skildring av alle eksperiment som er gjort, er det semje om at det må finnast fysikk utover det som er skildra i han, og det blir difor drive aktiv forsking, både teoretisk og eksperimentelt, for å lære meir.
Innhaldsliste
1Eksperimentell partikkelfysikk
2Teoretisk partikkelfysikk
3Sjå òg
4Kjelder
Eksperimentell partikkelfysikk |
Den viktigaste kjelda til kunnskap innan partikkelfysikk er eksperiment der subatomære partiklar kolliderast med kvarandre, og resultatet observerast ved hjelp av store detektorar. Slike eksperiment blir gjort med partikkelakseleratorar, som ved hjelp av elektriske felt akselererer partiklane til nær lysfarten, før dei ved hjelp av magnetiske felt styrast til å kollidere. Dei fleste eksperimenta kolliderer elektron mot positron, proton mot proton, eller proton mot antiproton.
Teoretisk partikkelfysikk |
Den teoretiske partikkelfysikken har to hovudoppgåver. Den første er å lage ein matematisk modell som skildrar dei resultata partikkelfysikk-eksperimenta kjem fram til. Den andre er å leite etter utvidingar av modellen som er bygd på dei eksperimentelle resultata. Den andre oppgåva er viktig fordi han er avgjerande for å designe framtidige eksperiment på ein best mogleg måte.
Sjå òg |
elementærpartikkel
atom
proton
nøytron
elektron
kvark
muon
nøytrino
gluon
Kjelder |
Denne artikkelen bygger på «Partikkelfysikk» frå Wikipedia på bokmål, den 21. februar 2013.
v•d•e
Partiklar i partikkelfysikk
Elementærpartiklar
Fermion
Kvarkar
u ·u · d ·d · c ·c · s ·s · t ·t · b ·b
Leptonar
e− ·e+ ·μ− ·μ+ ·τ− ·τ+ ·ν e ·ν e ·ν μ ·ν μ ·ν τ ·ν τ
FæreyjarHestar færeyskahjaltlandshestinumíslenski hesturinnBretlandskolanámumenskuWikipediafæreyskuWikipediaRossið - síða um færeyska hrossið á færeysku Færeyskur hestur Úr Wikipediu, frjálsa alfræðiritinu Jump to navigation Jump to search Rani og Grani. Grani í vetrarfeldi. Færeyski hesturinn (færeyska: Føroyska rossið ) er hestur sem hefur lifað í Færeyjum í hundruði ára. Hann er smágerður, 120-132 cm á hæð, og helst skyldur hjaltlandshestinum. Hlutverk hans var að draga vagna og plóg og bera klyfjar. Hann hefur fjórar gangtegundir eins og íslenski hesturinn (þar með talið tölt) og er með fjölda litaafbrigði. Nú til dags er hann notaður til frístunda. Í lok 19. aldar voru til um 800 hross. Mö...
Pečivo hovorověpotravinámpečenímpařenímsmaženímtěstamoukyvodyjedlá sůlkvásekkvasnicekořeníkmínsezammáklovci a sběračipitagyrosemGótštinaněmčinaFinštinaestonštinaruštinapolštinagermánských jazykůněmeckynizozemskyšvédskydánskylatinsky12. stoletítěstapšeničnépecilepkupšeničnéžitnéječmennékukuřičnéovesné[1][2]symbolickénáboženstvíchpitamaceskváskupšeničnéžitnéEvropěkváskemFermentacísacharidůcukrukvasinkyoxid uhličitýpekárenkypřícího prášku do pečivasamokynoucí moukypodmáslíjedlou sodukvalityenzymypřídatné látkyžitnénařízení Evropské komise o regulaci karcinogenníh...