Litteratur (frå lat. 'skrift, skriftleg framstilling' av littera 'bokstav') eller bokheim er eit svært vidt omgrep som dekkjer det meste av det menneska lager med ord. Det meste av litteraturen vert skrive ned og trykka i bøker, men det finst òg munnleg litteratur, som vitsar og vandrehistorier, og litteratur på Internett som aldri har vore utgjeve av noko forlag.
Ein plar skilje mellom faglitteratur (sakprosa) og skjønnlitteratur. Når folk flest tenkjer på litteratur, vil dei nok likevel for det meste tenke på skjønnlitteratur, og sjå for seg ein roman, som er blitt vår tids hovudlitteratur. I tidlegare hundreår var det det rima diktet som var den viktigaste forma for litteratur. I vikingtida og mellomalderen, var det det episke diktet som var in, og før det igjen såg dei gamle grekarane helst drama – tragediar og komediar.
Innhaldsliste
1Hovudformer av skjønnlitteratur
2Sjangrar
3Epokar
4Sjå òg
5Bakgrunnsstoff
Hovudformer av skjønnlitteratur |
Episk
Dramatisk
Lyrisk
Sjangrar |
Epikk
Eventyr
Fabel
Fantasy
Legende
Myte
Novelle
Roman
Romanse
Soge
Science fiction
Epokar |
Desse epokane viser til europeisk litteratur frå eit norsk synspunkt.
FæreyjarHestar færeyskahjaltlandshestinumíslenski hesturinnBretlandskolanámumenskuWikipediafæreyskuWikipediaRossið - síða um færeyska hrossið á færeysku Færeyskur hestur Úr Wikipediu, frjálsa alfræðiritinu Jump to navigation Jump to search Rani og Grani. Grani í vetrarfeldi. Færeyski hesturinn (færeyska: Føroyska rossið ) er hestur sem hefur lifað í Færeyjum í hundruði ára. Hann er smágerður, 120-132 cm á hæð, og helst skyldur hjaltlandshestinum. Hlutverk hans var að draga vagna og plóg og bera klyfjar. Hann hefur fjórar gangtegundir eins og íslenski hesturinn (þar með talið tölt) og er með fjölda litaafbrigði. Nú til dags er hann notaður til frístunda. Í lok 19. aldar voru til um 800 hross. Mö...
Pečivo hovorověpotravinámpečenímpařenímsmaženímtěstamoukyvodyjedlá sůlkvásekkvasnicekořeníkmínsezammáklovci a sběračipitagyrosemGótštinaněmčinaFinštinaestonštinaruštinapolštinagermánských jazykůněmeckynizozemskyšvédskydánskylatinsky12. stoletítěstapšeničnépecilepkupšeničnéžitnéječmennékukuřičnéovesné[1][2]symbolickénáboženstvíchpitamaceskváskupšeničnéžitnéEvropěkváskemFermentacísacharidůcukrukvasinkyoxid uhličitýpekárenkypřícího prášku do pečivasamokynoucí moukypodmáslíjedlou sodukvalityenzymypřídatné látkyžitnénařízení Evropské komise o regulaci karcinogenníh...