Veum kyrkje

Multi tool use
Koordinatar: 59°17′8.4480″N 8°5′37.183″E
Veum kyrkje
|
Veum kirke
|
Veum kyrkje Foto: Vidar Metveit
|
Kyrkjesamfunn
|
Den norske kyrkja
|
Bispedøme
|
Agder og Telemark
|
Prosti
|
Øvre Telemark
|
Sokn
|
Fyresdal
|
Fellesråd
|
Fyresdal
|
|
Type
|
Langkyrkje
|
Arkitekt
|
Chr.H. Grosch
|
Material
|
Tre
|
|
Innvigd
|
14. august 1863
|
- Endringar
|
1957
|
|
Klokker
|
2 (ei frå 1641)
|
Kyrkjegard
|
Ved kyrkja
|
|
Altartavle
|
Eivind Nielsen, 1914
|
Orgel
|
Claus Jensen, 1874 (rest. Ernst Junker 1978)
|
Sitjeplassar
|
180
|
|
Wikimedia Commons: Veum kirke
|
|
Veum kyrkje er ei langkyrkje frå 1863 i Fyresdal kommune i Telemark fylke. Ho vart oppført av byggmeister Svenkesen etter ei typeteikning av Christian H. Grosch.
Veum har hatt kyrkje sidan mellomalderen, og dagens kyrkje er den tredje på staden. Ho vart restaurert i 1957 og dekorert innvendig av m.a. Kristian Kildal.
Litteratur |
Henriksveen, Herman, red. (1986). Kirker i Telemark. Stathelle: Flora forlag. s. 164-165. ISBN 82-90695-00-4.
Rasmussen, Alf Henry (1993). Våre kirker. Norsk kirkeleksikon. Kirkenær: Vanebo forlag. s. 486. ISBN 82-7527-022-7.
Bakgrunnsstoff |
- Lokalhistoriewiki
- Fyresdal kommune
- Kyrkjesøk
Vis Veum kyrkje i kulturminnesok.no, nettstaden til Riksantikvaren
Kyrkjer i Øvre Telemark prosti
|
Atrå · Austbygde ·Brunkeberg · Bø gamle · Bø nye · Dal · Eidsborg · Endrekyrkja · Felle · Fjågesund · Flatdal · Flåbygd · Frøystul · Gransherad · Grunge · Heddal · Helgen · Hjartdal · Holla ·Hovin ·Høydalsmo · Jønnbu · Kilen · Kviteseid gamle · Kviteseid nye · Landsmarka · Lisleherad · Lunde · Lårdal · Låvekyrkja · Mandal · Mo · Moland · Mæl · Møsstrond · Nes · Nesland · Nissedal · Notodden · Rauland · Rjukan · Romnes · Sauherad · Sauland · Seljord · Skafså · Skafsåheii · Skirva · Treungen · Tuddal · Veum · Vinje · Vrådal · Øyfjell · Åmotsdal
|

Denne kyrkjeartikkelen som har med Telemark å gjere er ei
spire. Du kan hjelpe Nynorsk Wikipedia gjennom å
utvide han.
Mkz,VjT3M2 BeFB4yLvNHdEgyE4 djztWbtK2uSkEY eSyeDw9,d5h6Sen,byFnL5MFnkh8MD8 S,gN
Popular posts from this blog
Öömrang ArtiikelKultuurIidj an drankHoonwerk ualhuuchsjiiskualgermaanskurnweederkwegelssees Wikiquote: Bruad (function()var node=document.getElementById("mw-dismissablenotice-anonplace");if(node)node.outerHTML="u003Cdiv class="mw-dismissable-notice"u003Eu003Cdiv class="mw-dismissable-notice-close"u003E[u003Ca tabindex="0" role="button"u003EFersteegu003C/au003E]u003C/divu003Eu003Cdiv class="mw-dismissable-notice-body"u003Eu003Cdiv id="localNotice" lang="frr" dir="ltr"u003Eu003Cdiv id="sitenotice"u003Enu003Ccenteru003Enu003Ctable class="rahmenfarbe4" style="border-style: solid; border-width: thin; width: 70%;"u003Ennu003Ctbodyu003Eu003Ctru003Enu003Ctd style="text-align:center;"u003Eu003Ca href="/wiki/Datei:Nordfriesischeflagge.svg" class="image"u003Eu003Cimg alt="Nordfriesischeflagge.svg" src="//upload.wikimedia.or...
FæreyjarHestar færeyskahjaltlandshestinumíslenski hesturinnBretlandskolanámumenskuWikipediafæreyskuWikipediaRossið - síða um færeyska hrossið á færeysku Færeyskur hestur Úr Wikipediu, frjálsa alfræðiritinu Jump to navigation Jump to search Rani og Grani. Grani í vetrarfeldi. Færeyski hesturinn (færeyska: Føroyska rossið ) er hestur sem hefur lifað í Færeyjum í hundruði ára. Hann er smágerður, 120-132 cm á hæð, og helst skyldur hjaltlandshestinum. Hlutverk hans var að draga vagna og plóg og bera klyfjar. Hann hefur fjórar gangtegundir eins og íslenski hesturinn (þar með talið tölt) og er með fjölda litaafbrigði. Nú til dags er hann notaður til frístunda. Í lok 19. aldar voru til um 800 hross. Mö...
Pečivo hovorověpotravinámpečenímpařenímsmaženímtěstamoukyvodyjedlá sůlkvásekkvasnicekořeníkmínsezammáklovci a sběračipitagyrosemGótštinaněmčinaFinštinaestonštinaruštinapolštinagermánských jazykůněmeckynizozemskyšvédskydánskylatinsky12. stoletítěstapšeničnépecilepkupšeničnéžitnéječmennékukuřičnéovesné[1][2]symbolickénáboženstvíchpitamaceskváskupšeničnéžitnéEvropěkváskemFermentacísacharidůcukrukvasinkyoxid uhličitýpekárenkypřícího prášku do pečivasamokynoucí moukypodmáslíjedlou sodukvalityenzymypřídatné látkyžitnénařízení Evropské komise o regulaci karcinogenníh...