Seksualitet

Multi tool use
Seksualitet viser til kjønnsleg forplanting og det som knyter seg til dette, det vil seia både det reint fysiologiske og medisinske rundt kjønnsdrift og kjønnsleg omgang (sex), men òg kjensler og ulike moralske og sosiale spørsmål som har med dette å gjera. Studie av seksualitet — som ofte blir kalla sexologi — kan dermed ha samband med mellom anna biologi, psykologi, sosiologi og teologi.
Bakgrunn |
Seksualitet har opphav i forplantinga. Kjønnsdrifta er ein pådrivar for å få dyr av alle slag til å prøva å para seg og spreia genene sine. Men menneska, til forskjell frå mange andre dyr, har utvikla ei sterk drift som ikkje alltid har samband med forplanting. Menneske har samleie også når dei ikkje kan unnfanga liv; og også dei som er infertile har seksualdrift.
Samfunn |
På den andre sida er seksualitet likevel blitt dyrka nettopp som ein del av det å skapa nytt liv. Seksuelle symbol, som fallosar og ulike framstillingar av kvinnelege kjønnsorgan, er blitt laga og tilbedne med håp om å få betre grøde både blant plantar, dyr og menneske.
Samfunna har òg sett opp reglar for korleis ein skal handsama seksualitet. Det finst ei rekke ulike tabu og reglar som seier kvar, korleis og med kven ein kan ha sex, og korleis det kan skildrast. Endringar i desse normene kan føra til store kulturkonfliktar, til dømes rundt prostitusjon og pornografi.
Vu7T7du2uN YQiO2Z RwAi0ZIxQmtzEWeg30 gM8xRkIYzuIB
Popular posts from this blog
Öömrang ArtiikelKultuurIidj an drankHoonwerk ualhuuchsjiiskualgermaanskurnweederkwegelssees Wikiquote: Bruad (function()var node=document.getElementById("mw-dismissablenotice-anonplace");if(node)node.outerHTML="u003Cdiv class="mw-dismissable-notice"u003Eu003Cdiv class="mw-dismissable-notice-close"u003E[u003Ca tabindex="0" role="button"u003EFersteegu003C/au003E]u003C/divu003Eu003Cdiv class="mw-dismissable-notice-body"u003Eu003Cdiv id="localNotice" lang="frr" dir="ltr"u003Eu003Cdiv id="sitenotice"u003Enu003Ccenteru003Enu003Ctable class="rahmenfarbe4" style="border-style: solid; border-width: thin; width: 70%;"u003Ennu003Ctbodyu003Eu003Ctru003Enu003Ctd style="text-align:center;"u003Eu003Ca href="/wiki/Datei:Nordfriesischeflagge.svg" class="image"u003Eu003Cimg alt="Nordfriesischeflagge.svg" src="//upload.wikimedia.or...
FæreyjarHestar færeyskahjaltlandshestinumíslenski hesturinnBretlandskolanámumenskuWikipediafæreyskuWikipediaRossið - síða um færeyska hrossið á færeysku Færeyskur hestur Úr Wikipediu, frjálsa alfræðiritinu Jump to navigation Jump to search Rani og Grani. Grani í vetrarfeldi. Færeyski hesturinn (færeyska: Føroyska rossið ) er hestur sem hefur lifað í Færeyjum í hundruði ára. Hann er smágerður, 120-132 cm á hæð, og helst skyldur hjaltlandshestinum. Hlutverk hans var að draga vagna og plóg og bera klyfjar. Hann hefur fjórar gangtegundir eins og íslenski hesturinn (þar með talið tölt) og er með fjölda litaafbrigði. Nú til dags er hann notaður til frístunda. Í lok 19. aldar voru til um 800 hross. Mö...
Pečivo hovorověpotravinámpečenímpařenímsmaženímtěstamoukyvodyjedlá sůlkvásekkvasnicekořeníkmínsezammáklovci a sběračipitagyrosemGótštinaněmčinaFinštinaestonštinaruštinapolštinagermánských jazykůněmeckynizozemskyšvédskydánskylatinsky12. stoletítěstapšeničnépecilepkupšeničnéžitnéječmennékukuřičnéovesné[1][2]symbolickénáboženstvíchpitamaceskváskupšeničnéžitnéEvropěkváskemFermentacísacharidůcukrukvasinkyoxid uhličitýpekárenkypřícího prášku do pečivasamokynoucí moukypodmáslíjedlou sodukvalityenzymypřídatné látkyžitnénařízení Evropské komise o regulaci karcinogenníh...