Interjeksjon

Multi tool use

Interjeksjonar blir mykje brukt i teikneseriar og vitseteikningar.
Interjeksjon (frå latin inter, 'mellom' og iacere, kasta), utropsord eller ropeord er ei ordklasse som består av ord som står heilt utanfor syntaksen, det vil seie utanfor setningsbygninga. Interjeksjonar blir som regel heller ikkje bøygde. I skrift blir dei gjerne skilde ut med utropsteikn, punktum eller komma. Dei kan innehalda lydsamband som ein ikkje finn elles i språket (t.d. «ptroh!»).
Interjeksjonar kan brukast for å påkalla merksemd, helsa eller uttrykka sterke kjensler, som ved banning.
Døme på interjeksjonar |
Lydhermande ord (onomatopoetikon):
- Bu!
- Bæ!
- Bø!
- Ding-dang
- Dunk-dunk
- Gakk gakk
- Hi-hi-hi
- Hiss
- Hu (huhuhu)
- Klask!
- Kling, klingeling
- Klukk
- Ko-ko
- Kra
- Kvakk
- Kvirrevitt
- Kykeliky
- Pling!
- Plask!
- Pang!
- Mø!
- Ritsj
- Voff!
|
|
Lokking og hypping
- Hypp!
- Fol, fola
- Giss
- Kille
- Kiss-kiss-kiss
- Ptroh!
- Tiks
- Tupp-tupp-tupp
|
|
Utrop:
- Akk!
Amen!
- Au!
Bravo!
Chapeau!
- Dikkedikk
Faen!
- Fuck!
- Fy!
- God dag, god kveld, god morgon
- Jøss
Halleluja!
- Hm
- Huttetu!
Hurra!
- Fysj!
- Nam
- Pytt
- Pst
- Gudskjelov
- Prosit
- «tsk-tsk» (to smattelydar etter kvarandre)
- Wow!
- Æsj!
- Å
|
|
Svar og helsingar:
- Ja, jaha
- Nei
- Tja
- Hei
- Hallo
- Hadet, ha det bra
- Farvel
- Adjø
|
|
Sjå og |
Fyllord (pragmatisk partikkel, diskursmarkør, samtalepartikel)
Kjelder |
- Ann Helen Lea, «Lånord i norsk talespråk», Språknytt 2/2010
- Engelske importord i norsk
«Interjeksjon: grammatikk» (14. februar 2009), Store norske leksikon.
- Gundersen, Dag. «banning» (14. februar 2009), Store norske leksikon.
- Søk i Nynorskordboka
- Delar av denne artikkelen bygger på «Interjeksjon» frå Wikipedia på bokmål, den 10. august 2010.

Denne språkartikkelen er ei
spire. Du kan hjelpe Nynorsk Wikipedia gjennom å
utvide han.
58Wxs1o
Popular posts from this blog
Öömrang ArtiikelKultuurIidj an drankHoonwerk ualhuuchsjiiskualgermaanskurnweederkwegelssees Wikiquote: Bruad (function()var node=document.getElementById("mw-dismissablenotice-anonplace");if(node)node.outerHTML="u003Cdiv class="mw-dismissable-notice"u003Eu003Cdiv class="mw-dismissable-notice-close"u003E[u003Ca tabindex="0" role="button"u003EFersteegu003C/au003E]u003C/divu003Eu003Cdiv class="mw-dismissable-notice-body"u003Eu003Cdiv id="localNotice" lang="frr" dir="ltr"u003Eu003Cdiv id="sitenotice"u003Enu003Ccenteru003Enu003Ctable class="rahmenfarbe4" style="border-style: solid; border-width: thin; width: 70%;"u003Ennu003Ctbodyu003Eu003Ctru003Enu003Ctd style="text-align:center;"u003Eu003Ca href="/wiki/Datei:Nordfriesischeflagge.svg" class="image"u003Eu003Cimg alt="Nordfriesischeflagge.svg" src="//upload.wikimedia.or...
FæreyjarHestar færeyskahjaltlandshestinumíslenski hesturinnBretlandskolanámumenskuWikipediafæreyskuWikipediaRossið - síða um færeyska hrossið á færeysku Færeyskur hestur Úr Wikipediu, frjálsa alfræðiritinu Jump to navigation Jump to search Rani og Grani. Grani í vetrarfeldi. Færeyski hesturinn (færeyska: Føroyska rossið ) er hestur sem hefur lifað í Færeyjum í hundruði ára. Hann er smágerður, 120-132 cm á hæð, og helst skyldur hjaltlandshestinum. Hlutverk hans var að draga vagna og plóg og bera klyfjar. Hann hefur fjórar gangtegundir eins og íslenski hesturinn (þar með talið tölt) og er með fjölda litaafbrigði. Nú til dags er hann notaður til frístunda. Í lok 19. aldar voru til um 800 hross. Mö...
Pečivo hovorověpotravinámpečenímpařenímsmaženímtěstamoukyvodyjedlá sůlkvásekkvasnicekořeníkmínsezammáklovci a sběračipitagyrosemGótštinaněmčinaFinštinaestonštinaruštinapolštinagermánských jazykůněmeckynizozemskyšvédskydánskylatinsky12. stoletítěstapšeničnépecilepkupšeničnéžitnéječmennékukuřičnéovesné[1][2]symbolickénáboženstvíchpitamaceskváskupšeničnéžitnéEvropěkváskemFermentacísacharidůcukrukvasinkyoxid uhličitýpekárenkypřícího prášku do pečivasamokynoucí moukypodmáslíjedlou sodukvalityenzymypřídatné látkyžitnénařízení Evropské komise o regulaci karcinogenníh...