Dette er ein artikkel for masseeininga pund. Pund kan også vere ein eining for pengar, sjå til dømes Britisk pund eller Isle of Man-pund
Nemninga pund er òg brukt om bismarpund
Eit pund er ei eining for mål av masse som har gått ut av bruk i Noreg, men framleis er i bruk i USA og Storbritannia.
Ordet pund kjem frå det latinske pondus som tyder vekt.
Noreg fekk felles mål- og vektsystem med Danmark ved forordning i 1683. I lov av 28. juli 1824 vart eit norsk handelspund definert som
vekta av 1/62 kubikkfot vatn.
I 1875 vart det norske pundet fastsett til 498 gram. Det svenske pundet var berre 425 gram og vart ofte kalla skålpund. Det er til tider forvirrande at også det norske pundet kunne kallast skålpund for å skilje det frå bismarpundet som tilsvarte 12 pund.
Eininga er i Det nye testamentet bruka både som måleining for masse[1] og som pengeeining.[2]
Innhaldsliste
1Pundet i ulike land
2Oppdeling
3Kjelder
3.1Referansar
Pundet i ulike land |
Preussen, kalla pfund -- 468 gram
Bayern, kalla pfund -- 560 gram
Austerrike, kalla pfund -- 561 gram
England -- 454 gram
Noreg -- 498 gram (Frå metersystemet vart innført i 1875, skal pund i eldre avtalar reknast lik 1/2 kg[3]
Sverige -- 425 gram
Bibelsk mål: 327 gram[4]
Oppdeling |
Eit pund var to merker
ei mark var 16 lodd
Eit lodd var fire kvintin
ein kvintin var fire ort
ein ort var 16 æs
ein æs var 16 grann
Eit pund som pengevekt eller som medisinvekt hadde anna vekt enn eit vanleg pund.
Kjelder |
Språknytt nr. 4 2006
Leif Halbo: Mål, vekt og norsk selvstendighet
Referansar |
↑Joh. 12,3
↑Luk. 13,2
↑Lov om metrisk Maal og Vægt (1875) (PDF)
↑Ordforklaring i Bibelen, Det Norske Bibelselskap 1978
FæreyjarHestar færeyskahjaltlandshestinumíslenski hesturinnBretlandskolanámumenskuWikipediafæreyskuWikipediaRossið - síða um færeyska hrossið á færeysku Færeyskur hestur Úr Wikipediu, frjálsa alfræðiritinu Jump to navigation Jump to search Rani og Grani. Grani í vetrarfeldi. Færeyski hesturinn (færeyska: Føroyska rossið ) er hestur sem hefur lifað í Færeyjum í hundruði ára. Hann er smágerður, 120-132 cm á hæð, og helst skyldur hjaltlandshestinum. Hlutverk hans var að draga vagna og plóg og bera klyfjar. Hann hefur fjórar gangtegundir eins og íslenski hesturinn (þar með talið tölt) og er með fjölda litaafbrigði. Nú til dags er hann notaður til frístunda. Í lok 19. aldar voru til um 800 hross. Mö...
Pečivo hovorověpotravinámpečenímpařenímsmaženímtěstamoukyvodyjedlá sůlkvásekkvasnicekořeníkmínsezammáklovci a sběračipitagyrosemGótštinaněmčinaFinštinaestonštinaruštinapolštinagermánských jazykůněmeckynizozemskyšvédskydánskylatinsky12. stoletítěstapšeničnépecilepkupšeničnéžitnéječmennékukuřičnéovesné[1][2]symbolickénáboženstvíchpitamaceskváskupšeničnéžitnéEvropěkváskemFermentacísacharidůcukrukvasinkyoxid uhličitýpekárenkypřícího prášku do pečivasamokynoucí moukypodmáslíjedlou sodukvalityenzymypřídatné látkyžitnénařízení Evropské komise o regulaci karcinogenníh...