Kiwifrukt

Multi tool use
- Kiviar er namnet på nasjonalfuglen åt New Zealand.
Kiwi eller kiwifrukt (før kalla kinesiske stikkelsbær) er ei frukt som veks i tempererte klima. Den vanlegaste typen kiwifrukt er Actinidia deliciosa, som er stor som eit hønseegg og har eit hårete, beigebrunt skal som til vanleg ikkje vert ete. Inni er det grønt fruktkjøt med små, svarte frø.
Actinidia deliciosa har opphav i det søraustlege Kina, og Actinidia chinensis er særs vanleg i låglandet i denne regionen. Andre artar har på naturleg vis spreidd seg nord til Sibir og aust til Japan.
I 1906 vart kiwifrø tekne til New Zealand av Isabel Fraser, rektor på jenteskulen Wanganui Girls' College, som hadde vitja misjonsskular i Kina. I 1910 vart dei fyrste kiwifruktene hausta, og fekk det engelske namnet Chinese gooseberry (kinesiske stikkelsbær).
Namnet «kiwi» vart teke i bruk av det nyzealandske eksporthuset Turners and Growers i 1959, men utan at det vart registrert som eit eksklusivt varemerke. Då namnet vart ålment kjent var det for seint å reservera det for frukt dyrka på New Zealand. Over heile verda er frukta no kjend som kiwi. Det gamle namnet Chinese gooseberry er stundom nytta i Australia.
Kjelder |
- Wikipedia på bokmål
- Engelsk Wikipedia
Frukt og bær
|
Hagebær |
Hagerips · Solbær · Stikkelsbær · Jordbær · Bringebær
|
Ville bær |
Blåbær · Tyttebær · Villbringebær· Markjordbær · Molte · Åkerbær · Krekling · Rognebær · Heggebær · Bjørnebær · Tranebær
|
Frukt dyrka i Noreg |
Eple · Pære · Surkirsebær · Morell · Plomme
|
Sitrusfrukt |
Appelsin · Klementin · Kumquat · Mandarin · Lime · Sitron · Grapefrukt
|
Anna frukt og bær |
Kiwi · Nektarin · Banan · Aprikos · Druer · Ananas · Fersken · Amerikansk blåbær · Amerikansk tranebær
|
Ncxe7F,dWM9qS8wNAJ,T5Oev0knr,D OYMOmnCH26QNFPyINz9iVUOA,Q u5MoMqS8jGR6zvuiHwY4 ZV,sRKxhGOpUMP0k1bBPI
Popular posts from this blog
Öömrang ArtiikelKultuurIidj an drankHoonwerk ualhuuchsjiiskualgermaanskurnweederkwegelssees Wikiquote: Bruad (function()var node=document.getElementById("mw-dismissablenotice-anonplace");if(node)node.outerHTML="u003Cdiv class="mw-dismissable-notice"u003Eu003Cdiv class="mw-dismissable-notice-close"u003E[u003Ca tabindex="0" role="button"u003EFersteegu003C/au003E]u003C/divu003Eu003Cdiv class="mw-dismissable-notice-body"u003Eu003Cdiv id="localNotice" lang="frr" dir="ltr"u003Eu003Cdiv id="sitenotice"u003Enu003Ccenteru003Enu003Ctable class="rahmenfarbe4" style="border-style: solid; border-width: thin; width: 70%;"u003Ennu003Ctbodyu003Eu003Ctru003Enu003Ctd style="text-align:center;"u003Eu003Ca href="/wiki/Datei:Nordfriesischeflagge.svg" class="image"u003Eu003Cimg alt="Nordfriesischeflagge.svg" src="//upload.wikimedia.or...
FæreyjarHestar færeyskahjaltlandshestinumíslenski hesturinnBretlandskolanámumenskuWikipediafæreyskuWikipediaRossið - síða um færeyska hrossið á færeysku Færeyskur hestur Úr Wikipediu, frjálsa alfræðiritinu Jump to navigation Jump to search Rani og Grani. Grani í vetrarfeldi. Færeyski hesturinn (færeyska: Føroyska rossið ) er hestur sem hefur lifað í Færeyjum í hundruði ára. Hann er smágerður, 120-132 cm á hæð, og helst skyldur hjaltlandshestinum. Hlutverk hans var að draga vagna og plóg og bera klyfjar. Hann hefur fjórar gangtegundir eins og íslenski hesturinn (þar með talið tölt) og er með fjölda litaafbrigði. Nú til dags er hann notaður til frístunda. Í lok 19. aldar voru til um 800 hross. Mö...
Pečivo hovorověpotravinámpečenímpařenímsmaženímtěstamoukyvodyjedlá sůlkvásekkvasnicekořeníkmínsezammáklovci a sběračipitagyrosemGótštinaněmčinaFinštinaestonštinaruštinapolštinagermánských jazykůněmeckynizozemskyšvédskydánskylatinsky12. stoletítěstapšeničnépecilepkupšeničnéžitnéječmennékukuřičnéovesné[1][2]symbolickénáboženstvíchpitamaceskváskupšeničnéžitnéEvropěkváskemFermentacísacharidůcukrukvasinkyoxid uhličitýpekárenkypřícího prášku do pečivasamokynoucí moukypodmáslíjedlou sodukvalityenzymypřídatné látkyžitnénařízení Evropské komise o regulaci karcinogenníh...