Sirkumpolar utbreiing

Multi tool use

Isbjørn er eit døme på eit dyr som har ei sirkumpolar utbreiing rundt nordpolen.
Sirkumpolar utbreiing er eit utbreiingsområde hjå ein art eller ei biologisk gruppe som er meir eller mindre samanhengande rundt enten nord- eller sørpolen.[1] Utbreiingsområdet kan ligge både i den tempererte og i den kalde sona. I ei snever tyding kan det visa til artar med utbreiing innanfor polarregionane.[2]
Nokre døme på sirkumpolare dyreartar er rein[3], isbjørn[4], fjellrev[3][5], snøugle[5], snøsporv[5], praktærfugl[5], ringgås[5] og fjelljo[5] i nord, og weddellsel[3] og adeliepingvin[3] i sør. Nokre nordlege sirkumpolare vekstar er harerug,[6]polarreddik,[2]raudsildre[7] og strandarve.[8]
Kjelder |
↑ Cirkumpolär Nationalencyklopedin, webbupplagan. Läst 8 januari 2016
↑ 2,02,1 «Circumpolar distribution». Oxford Reference. Oxford University Press. Henta 19 november 2014.
↑ 3,03,13,23,3 Vladimir Kotlyakov; Anna Komarova: Elsevier's Dictionary of Geography: in English, Russian, French, Spanish and German, Elsevier, 2006, s. 119.
↑ T. Kue Young: Circumpolar Health Atlas, University of Toronto Press, 2011, s. 21-33. ISBN 978-1-4426-4456-4.
↑ 5,05,15,25,35,45,5 Y. I. Chernov: The Living Tundra ”Distribution of animals and plants”, Cambridge University Press, 1988, Studies in Polar Research, s. 101–118. ISBN 9780521357548.
↑ «Bistorta vivipara (L.)S.F. Gray», svalbardflora.no
↑ Moore, Peter D.: Ecosystem Series - Tundra, Infobase Publishing, 2009, s. 64–85. ISBN 9781438118727.
↑ Julia Sánchez Vilas: =Sexual dimorphism in ecological and physiological traits in the subdioecious dune plant Honckenya peploides (L.) Ehrh., Universidade de Santiago de Compostela, 2008.
- Denne artikkelen bygger på «Cirkumpolär (biologi)» frå Wikipedia på svensk, den 6. juni 2017.
jbeQAZOJj1jh3ZOwlg,eYqIX iPkuEQuci8XfxefQNxR,383W2AN3XJo55,GwPRHs4WYa4UwifspGUPAsg
Popular posts from this blog
Öömrang ArtiikelKultuurIidj an drankHoonwerk ualhuuchsjiiskualgermaanskurnweederkwegelssees Wikiquote: Bruad (function()var node=document.getElementById("mw-dismissablenotice-anonplace");if(node)node.outerHTML="u003Cdiv class="mw-dismissable-notice"u003Eu003Cdiv class="mw-dismissable-notice-close"u003E[u003Ca tabindex="0" role="button"u003EFersteegu003C/au003E]u003C/divu003Eu003Cdiv class="mw-dismissable-notice-body"u003Eu003Cdiv id="localNotice" lang="frr" dir="ltr"u003Eu003Cdiv id="sitenotice"u003Enu003Ccenteru003Enu003Ctable class="rahmenfarbe4" style="border-style: solid; border-width: thin; width: 70%;"u003Ennu003Ctbodyu003Eu003Ctru003Enu003Ctd style="text-align:center;"u003Eu003Ca href="/wiki/Datei:Nordfriesischeflagge.svg" class="image"u003Eu003Cimg alt="Nordfriesischeflagge.svg" src="//upload.wikimedia.or...
FæreyjarHestar færeyskahjaltlandshestinumíslenski hesturinnBretlandskolanámumenskuWikipediafæreyskuWikipediaRossið - síða um færeyska hrossið á færeysku Færeyskur hestur Úr Wikipediu, frjálsa alfræðiritinu Jump to navigation Jump to search Rani og Grani. Grani í vetrarfeldi. Færeyski hesturinn (færeyska: Føroyska rossið ) er hestur sem hefur lifað í Færeyjum í hundruði ára. Hann er smágerður, 120-132 cm á hæð, og helst skyldur hjaltlandshestinum. Hlutverk hans var að draga vagna og plóg og bera klyfjar. Hann hefur fjórar gangtegundir eins og íslenski hesturinn (þar með talið tölt) og er með fjölda litaafbrigði. Nú til dags er hann notaður til frístunda. Í lok 19. aldar voru til um 800 hross. Mö...
Pečivo hovorověpotravinámpečenímpařenímsmaženímtěstamoukyvodyjedlá sůlkvásekkvasnicekořeníkmínsezammáklovci a sběračipitagyrosemGótštinaněmčinaFinštinaestonštinaruštinapolštinagermánských jazykůněmeckynizozemskyšvédskydánskylatinsky12. stoletítěstapšeničnépecilepkupšeničnéžitnéječmennékukuřičnéovesné[1][2]symbolickénáboženstvíchpitamaceskváskupšeničnéžitnéEvropěkváskemFermentacísacharidůcukrukvasinkyoxid uhličitýpekárenkypřícího prášku do pečivasamokynoucí moukypodmáslíjedlou sodukvalityenzymypřídatné látkyžitnénařízení Evropské komise o regulaci karcinogenníh...